Kommer det alltid vara svårt att komma på namn?

Hej Mina vänner, fiender, intresserade, ointresserade, söndagsläsare, dyslektiker, diktare, talare, embetsmän/kvinnor, läsare och annat kraffs vill jag ju vänligt säga välkommna till min lilla predikan i onödigheter och allmenomfattande världsnyheter och de verse myter.

Nu har jag minst suttit i en timme för att komma på något bra att ha som "nickname" ett fenomen som fått mig att gå i tacket flera gånger. Att komma på namn till sig själv har vart en sysselsättning man har genomfört i kanske snart 10 års tid nu och ennu inte kunnat komma på det ultimata namnet för att uttrycka sin stora personlighet på 8 stavelser. Att fylla i alla andra upgifterna är ju aldrig svåra men när det kommer till detta djävliga "nickname" så blir det som när man är försenad till ett möte, man kommer ju aldrig på nått rätt och smart. utan slår bara till med nått halvdant. i mitt fall har det vart allt från "mannen utan någon chans till world record", "ett försök till att verka lite capslock" eller något annat halvdant. När jag var runt 15 så var det allt ifrån orden "crasy" eller "cool" eller några andra avancerade engelska ord som skulle ta alla på internet med storm. Men det skulle ju visa sig att alla andra som befann sig på internet tycktes tänka lika dant. Det fick ju bli namn i still med "andreascool589" om det ens skulle finnas ledigt. Något som var och även är idag något som stör otroligt mycket. att man aldrig kan heta det enkla och det vanliga. Döpte våra föräldrar oss i onödan tro eller var det också bara i ren panik då prästen frågade "Nickname?". Skulle prästen då säga "NEJ det namnet är upptaget. men han kan ju heta Andreas Larsson 589." härligt att veta att man är 589 namn för sent ute för att kunna vara något vettigt. Jag hade dock vart glad om min mor och far döppte mig till något coolt och fräkt den dagen för snart 22 år sen. då kanske mitt "Nickname" vart en av de enklaste uppgifterna jag någonsin skulle behöva lösa. :)